”Idag kan jag säga förlåt, det har jag lärt mig av barnen”

I dokumentärkörverket Hjässan är kal sjunger män ut om det viktiga i livet. De sjunger om manlighet, sorg och kärlek. Om svaghet, åldrande, föräldraskap, prestation och längtan. Körverket är baserat på djupintervjuer med män mellan 50 och 73 år i Skaraborg.

• Urpremiär! söndag 24 februari kl 15.00 – Åbergs plåt, Smedjegatan 12 i Tidaholm
• Konsert söndag 3 mars kl 15.00 – Lindströms bil, Batterivägen 3 i Skövde
• Konsert söndag 17 mars kl 15.00 – Hüllert, Torggatan 56 i Vara
• 12 maj kl 13.00 på Karlqvist’s smide, Brantabäcksgatan 6 i Lidköping 
• 12 maj kl 19.00 på GJ Maskiner, Fredsgatan 1 i Falköping

”Kroppen har blivit som en jävla atlantångare”

Hjässan är kal består av ett dokumentärkörverk, en bok och en vandringsutställning.
Underlaget till dokumentärkörverket är tjugo djupintervjuer Annica Carlsson Bergdahl har gjort med män mellan 50 och 73 år. Majoriteten av männen är från Skaraborg, fyra av dem från Gotland. Utifrån intervjuerna har författaren Lina Ekdahl skrivit sångtexter som tonsatts av kompositören Paula af Malmborg Ward. Volvo Skövde manskör framför verket tillsammans med tio professionella sångare. Musiker på scen är Johannes Bergion på cello och Bengt Olausson på dragspel. Körledare är Elisabeth Backhaus.

”De senaste tio åren har jag kramat andra män”

De intervjuade männen har fotograferats av fotograf Elisabeth Ohlson Wallin. Ohöljda och innerliga porträtt som är långt från den stereotypa bild av män som ofta syns i media. Fotografierna kommer att visas i ett bildspel under konserterna.
Boken Hjässan är kal, med fotografier av Elisabeth Ohlsson Wallin, sångtexterna till körverket av Lina Ekdahl och citat från intervjuerna med männen kommer att finnas till försäljning i samband med konserterna och vandringsutställningen.

”Prestationen jagar mig”

Hjässan är kal består också av en vandringsutställning. Vernissage är det på Kulturhuset i Skövde den 23 februari. Därefter kommer den att visas på flera platser i landet. Utställningen är formgiven av Milena Karlsson och består av fotografier av män, sångtexterna ur körverket, citat från intervjuerna. Konstnären Saba Bereket Persson har till utställningen skapat ett unikt verk; ADAM.
Utställningen kommer att utgöra en viktig arena för programverksamhet, samtal och diskussioner om manlighet – metoo-rörelsen, skilsmässor, barn, åldrande, kroppen…

”Det är fantastiskt bekvämt att vara man”

Hjässan är kal är ett samarbetsprojekt mellan Rot produktion och Körcentrum Väst/Kultur i Väst. Det görs med stöd av Skaraborgs kommunalförbund, Västra Götalands Regionens kulturnämnd, Sensus, Skövde kommun, Vara kommun och Tidaholms kommun.
Tack till Åbergs plåt, Lindströms bil och Hüllert maskin

”Vad bra du är på att köra bil”. ”Så fin du är i den där klänningen”. Ofta lade pappa sin ena hand på min axel. Ömhetsbetygelser i förbifarten. I den egna lanthandeln lät han männen som tillfälligt brutit ensamheten dröja sig kvar och småprata. Han var bra på det, småpratet.

Han fanns alltid där i min barndom eftersom lanthandeln var en del av hemmet och jag gärna var med och expedierade över disk och följde med honom när han körde ut varor till kunder, i den vita PV:n, på slingrande grusvägar i Bitterna socken. Han var vänligt sinnad och nästan alltid på gott humör. En enda gång under min uppväxt, under mina stormiga tonår, höjde han rösten mot mig.

Det var han som ansvarade för ekonomin, mamma fick be om pengar och den egna inkomsten kom först med folkpensionen. Pappa var handfallen i köket och lagade aldrig mat.

Han älskade fotboll och missade sällan Vedums AIS A-lagsmatcher, ett helgnöje som jag ofta hängde med på som barn.

Pappa föddes 1916 och var en för tiden gammal pappa till mig som var sladdbarn i en syskonskara på fem. Pappa är död sedan många år men dyker ofta upp i mina tankar. Hur har jag påverkats av att växa upp med just honom som pappa? Det är klart att hans värderingar, hans sätt att förhålla sig mot människor har format mig.

Mäns inre är sällan blottat och bilden av mannen i medier är ofta gestaltad i stereotyper.

Jag mötte män i intervjuerna som jagades av prestationskrav, som kände att de levde först när de fick ta i riktigt hårt. Att de ska klara av att fälla ett träd, bygga en bod…  utan att be om hjälp och inte söka läkare när de har ont.

Jag mötte också männen som inte skämdes för sina tårar, som kände att de mjuknat och mognat med åren. Nu kan de krama andra män, prata om känslor, säga förlåt och sörja över att de inte har en nära vän. Jag lyssnade till de som varit pappalediga och är tacksamma för kontakten med sina nu vuxna barn.

Vid ett flertal tillfällen under mina möten med männen tänkte jag på pappa, som under min uppväxt var lika gammal som männen i intervjuerna. Den där mjuka pappan som jag hade, var det för att han var i de åren under min uppväxt? Jag tror inte det.

Alla sorter, mjuka, hårda finns oavsett vilket kön vi räknar oss som och i vilken ålder vi befinner oss i. Men att våra könsroller påverkar oss är ofrånkomligt och att manligheten kan användas som en rustning är tydligt.

Människan blir allt klokare med åren, konstaterar jag efter att fått förmånen att lyssna till männens berättelser om sig själva och också få minnen av mig egen pappa tillbaka.

Ur förordet till boken hjässan är kal

Annica Carlsson Bergdahl

Vi har producerat en snygg, mobil vandringsutställning med hög konstnärlig nivå i samarbete med Västarvet. Också i utställningen är underlaget detsamma som i körverket och i boken – männens egna berättelser om livet, kroppen, sorgen, glädjen och vad som är viktigt? Numera visas Äggen är slut & Hjässan är kal tillsammans.

Bilder nedan, delar av utställningen Hjässan är kal.